tisdag 21 september 2010

Tisdag och ny träning med Turn-tanterna

Så har det blivit tisdag och snart läggdags så jag ska skriva lite kort.
I söndags blev det väldigt bra träning både på klättring och efter det, på gymmet. Jag pratade lite med tre danskar som också klättrade så vi delade problem, peppade och gav tips till varandra i sann boulder-anda. trevligt trevligt. Träffade samma personer igår när jag var där också. Kul att ha nån att klättra med även m bouldering går fint att göra själv också.
Igår åkte vi ut med Sysselmannens båt till kulturminnen en bit bort och lärde oss om svalbards historia och en del om vilka regler som gäller. Skulle vart väldigt trevligt om det inte vore för att Rasmus begravdes igår. Det gjorde att jag inte kände mig så där super munter men så är det ibland antar jag. Fick en hel del hemlängtan istället. Tur att det finns klättring. Fokusera på annat och bara prata om det man har framför sig.
Idag va det en dag med vandring i staden och prat om Longyearbyens historia. Väldigt intressant, mest pga att läraren va så engagerad. Efter lunch blev det prat på polisstationen om deras räddningsorganisation. Jag lyckades pressa mig ur dörren och vara med tanterna på ca 1h löpning med Svalbard Turn idag också det va väldigt bra. Löpning är väldigt bra bot mot det mesta. Svårt att pressa sig ut bara.
Nu ska jag sova. Idag en ny dag med rapport-skrivning från båtturen. Hoppas det blir tid över då, jag har en del praktiska saker att fixa känner jag...

God natt!

2 kommentarer:

  1. Som jag uppfattar det, en av de fina grejerna med löpning: den gör det liksom lättare att tänka även på det svåra. Saker har rimligare proportioner eller en mera jordnära förankring och blir lättare att handskas med när man springer. Så många tidiga morgonrundor som börjat med en olustig klump i magen över något jobbproblem men som mer lutar åt tillförsikt, förtröstan och övertygelse om att: "det löser sig" eller i alla fall: "det går att leva med" när man närmar sig den dim-beslöjade Edsviken efter 7-8 km.

    SvaraRadera
  2. Precis så är det. Kan man springa 1mil kan man ju faktiskt göra det mesta annars också. Oftast krävs bara lite jämnt blodsocker och lite. Tid har man för det mesta på ett eller annat sätt och löpningen hjälper till att jämna ut blodsockret.
    När inte löpning funkar, då har det gått långt...

    SvaraRadera